torsdag 28 oktober 2010

Mediadrev utan proportioner!



Okej att den moderata partisekreteraren Sofia Arkelstens bjudresa av Shell var förstasidesstoff i tidningarna men proportionerna i detta drev mot personen Sofia Arkelsten har tappat all rim och reson. Visst det är omdömeslöst av henne att inte inse det olämpliga i denna typen av bjudresor men att ställa krav på hennes avgång ter sig orimligt.

Vad diskussionen istället bör handla om är vad riksdagsmän får syssla med vid sidan om sina riksdagsuppdrag. Är det tex korrekt att ta en mängd styrelseuppdrag vid sidan av sitt riksdagsuppdrag? Var ska gränsen gå gällande engagemang i intresseorganisationer? Ska riksdagsledamöter få låta sig bjudas på utlandsresor?

Tydliga regler för riksdagens ledamöter borde arbetas fram för det är inte rimligt att var och en själva ska välja sin personliga gräns i vad som är acceptabelt eller inte. Med tydliga regler slipper vi förmodligen dessa tragiska mediadrev som tappar all form av proportion i sammanhanget.



Media: AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6, AB7, AB8, AB8, AB9, Exp1, , Exp2, Exp3, Exp4, Exp4, Exp5, Svd1, Svd2, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, SVT1, SVT2, SVT3, SVT4, SVT5, GP

Bloggar: Thomas Böhlmark (M), Lena Sommestad (S), Tokmoderaten, Johan Westerholm (S), Jinge (V), Radikalen, Norah 4 you

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , ,

onsdag 27 oktober 2010

Moderaternas partisekreterare på bjudresa av Shell!



Moderaternas nyutnämnde partisekreterare Sofia Arkelstens bjudresa till Frankrike som bekostades av oljebolaget Shell har blossat upp till en skandalcirkus i media. Drevet går och man vet egentligen inte om man ska gråta eller skratta åt eländet.

Det som är mest anmärkningsvärt i detta är den positiva uppmärksamhet som Sofia Arkelsten gett Shell som tack för resan. Det måste vara högst besvärande för Fredrik Reinfeldt att hans partisekreterare uppenbarligen inte inser att detta kan ses som en otillbörlig bjudresa. Sofia Arkelstens förklaring att de det bara handlade om en "studieresa" håller helt enkelt inte.

Framförallt är det lätt att hålla med Gustav Fridolin (mp) i att ”en riksdagsledamot tjänar tillräckligt för att betala sina egna resor.”


Nu ska i alla fall överåklagaren vid riksenheten mot korruption, Gunnar Stetler, utreda huruvida Sofia Arkelstens gjort sig skyldig till mutbrott eller ej.

Att överåklagaren granskar detta är givetvis bra då det uppenbarligen behövs tydligare regler i detta. Kanske kan det komma något gott även av denna affären genom att behovet av en tydligare svensk lagstiftning om korruption kommer upp till ytan och att lagstiftningen därmed förhoppningsvis kommer att revideras.




Media: Exp1, Exp2, Exp3, Exp4, Exp5, Exp6, Exp7, AB1, AB2, Svd1, Svd2, Svd3, Svd4, Svd5, Svd6, DN1, DN2, GP, SVT1, SVT2

Bloggar: Tokmoderaten, Den hälsosamme ekonomisten, Johan Westerholm (S), Mina moderata karameller, Martin Moberg (S), Jinge (V), Högberg (S)

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , ,

tisdag 26 oktober 2010

De rödgröna - blott ett minne!



Det gick snabbare än väntat men redan nu är det rödgröna samarbetet enbart ett minne blott. Mona Sahlin gav besked om detta i dag efter att haft samtal med Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt gällande Afghanistanfrågan. Beskedet var väntat och den enda som förmodligen sörjer idag är Lars Ohly.

Genom det rödgröna samarbetet hade Lars Ohly för första gången någonsin fått vänsterpartiet till att bli ett parti som blev tvunget att tas på allvar. Nu när samarbetet spricker återgår det till normaltillståndet där vänsterpartiet isoleras ute på sin yttersta vänsterkant. Detta är givetvis bra då vänsterpartiets politik knappast hör hemma i en demokrati.

Beskedet om att det rödgröna samarbetet nu spricker släpper även fram kritiska synpunkter på samarbetet från en mängd rödgröna debattörer med det gemensamma att de alla nu ser det rödgröna misslyckandet bero på att man just släppte in vänsterpartiet i samarbetet. Givetvis är detta en korrekt analys, allra helst med tanke på att Lars Ohly fick ett sådant stort genomslag i den rödgröna politiken.

Efter den tydliga valförlusten för de rödgröna som nu leder till upplösandet av det rödgröna samarbetet är det framförallt Lars Ohly som framstår som den stora förloraren. Hans dagar som partiledare borde vara lätträknade vid det här laget. Men vem vet, han gör kanske som Mona Sahlin och biter sig fast vid sin position oavsett vad fotfolket tycker.



Media: AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6, Exp1, DN1, DN2, DN3, DN4, Svd1, Svd2, GP, SVT1, SVT2
Bloggar: Kent Persson (M), Svensk historia, Jinge, Röda berget, Mårtensson (C), Dick bengtsson (M), Peter Andersson (S), Gunnar Hökmark (M)

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , ,

måndag 25 oktober 2010

De rödgrönas sista suck?

Så har då de rödgröna lagt sin skuggbudget som mest är att betrakta som ett spel för galleriet. Som väntat är innehållet i skuggbudgeten i princip detsamma som deras gemensamma valplattform varför knappast någon kommer att höja ögonbrynen över denna skuggbudget.

Med all säkerhet är dessutom skuggbudgeten början till slutet för det rödgröna samarbetet. Visserligen har socialdemokraterna gjort sitt bästa för att ignorera faktumet att de gjort sitt sämsta val någonsin. Att en del i detta just beror på det rödgröna samarbetet är för en utomstående självklart liksom att det är lika självklart att det även beror på deras impopulära partiledare Mona Sahlin. Ändå väljer partiledningen strutsbeteendets väg och Mona Sahlin biter sig kvar som partiledare och som ledare för det misslyckade rödgröna samarbetet.

Även att valet är över så kommer nya opinionsundersökningar som avspeglar förtroendet för partierna. Socialdemokraterna har efter valet fortsatt tappa i dessa undersökningar. Därmed kan det inte ens kan ha undgått den socialdemokratiska partiledningen att det är något som inte stämmer inom socialdemokratin. Följdriktigt uttalar sig även Thomas Östros om att de förmodligen inte kommer att lägga någon gemensam budgetmotion till våren.

De rödgröna partierna lär dessutom komma med sina egna valanalyser vilka omöjligen kan tala för ett fortsatt rödgrönt samarbete. Med tanke på att samtliga av de rödgröna partierna tappade starkt efter att det rödgröna samarbetet tog fart vore det rent ut sagt märkligt om de fortsätter på den inslagna vägen. Framtiden lär utvisa att de rödgröna endast blev en parantes inom svensk politik.



Media: AB1, Exp1, Exp1, Exp3, Exp4, DN1, DN2, Svd1, Svd2, Svd3, GP1, GP2, SVT

Bloggar: Annie Johansson (C), Thomas Böhlmark (M), Tokmoderaten, Anybodys place, Kent Persson (M), Johan Westerholm (S), Jinge (V), Peter Andersson (S), Martin Moberg (S), Peter Högberg (S)

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , ,

torsdag 21 oktober 2010

Den afghanska befolkningen behöver vårt stöd!

Läget i Afghanistan är oroligt och det är ett oerhört tufft uppdrag som de trupper som är placerade där ställs inför. Att ett utlandsuppdrag i Afghanistans medför risker även för de Svenska trupperna har dock stått klart från först början. Givetvis är det oerhört tragiskt att Svenska soldater blir sårade och dödade. Men att svensk blodspillan skulle innebära att Sverige skulle ge upp sitt engagemang och ansvar vore att svika hela tanken på FN.

Det oroliga läget tydliggör behovet av att utländska insatser tvärtom skulle behöva ökas. Dels för att säkerställa att svenska och andra nationers trupper kan utföra sina uppdrag på ett säkert sätt men även för att vi någon gång ska kunna närma oss målet att kunna lämna över säkerhetsansvaret av Afghanistan till afghanerna själva. Därför är det viktigt att Fredrik Reinfeldt lyckas komma fram med en bred uppgörelse om den svenska Afghanistan-insatsen. Att vi når en bred enighet i att vi ska fullgöra vårt ansvar gentemot Afghanistan.

De rödgröna med Lars Ohly i spetsen har dock målat in sig i ett hörn med sina krav på en svensk reträtt från Afghanistan redan under 2011. Att överhuvudtaget sätta några slutdatum för när Svenska trupper ska vara ute ur i Afghanistan är oansvarigt och innebär att Sverige i sådant fall måste överväga om vi fortsättningsvis överhuvudtaget ska delta inom FN:s säkerhetsarbete.

Carl Bildt och Fredrik Reinfeldt gör helt rätt när de tar fasta på målsättningen från Kabulkonferensen när de nu söker stöd för sin linje hos de rödgröna. Detta utgör en tydlig markering på inriktningen av uppdraget och att det till utgången av 2014 ska vara afghanerna själva som ska ha tagit över säkerhetsansvaret för landet. För att nå dit måste säkerhetsläget förbättras avsevärt i landet och dit når man aldrig om man nu vänder Afghanistan ryggen.

Skulle Sverige och övriga länder välja att ta hem sina trupper kommer talibanerna snabbt att ta över landet och förtrycket för befolkningen kommer att bli total. Detta inser givetvis Mona Sahlin. Men att erkänna detta fullt ut i en uppgörelse över blockgränserna kommer att innebära att hon får klippa banden till Lars Ohly.

Kommer Mona Sahlin att värna det rödgröna samarbetet högre än Sveriges tradition av samsyn kring utrikes- och säkerhetspolitiken? Kommer partipolitiken att gå före ansvaret mot Afghanistans befolkning? Frågorna blir ödestunga då Sverigedemokraterna aviserat att de stödjer Lars Ohlys rödgröna linje om ett snabbt hemtagande av de svenska trupperna. Detta vore att svika alla! Vi kan inte bara dra oss ur och vända Afghanistan ryggen!



Media: Exp1, Exp2, Exp3, Exp4, Exp5, Exp6, AB1, AB2, AB3, Svd1, Svd2, Svd3, Svd4, DN1, DN2, DN3, SVT1

Bloggar: Thomas Böhlmark (M), Tokmoderaten, Kent Persson (M)

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , ,

fredag 15 oktober 2010

Bodström vänder sina väljare ryggen och prioriterar familjetillvaro i USA!

Det är en enorm medial uppmärksamhet kring Thomas Bodströms avhopp från riksdagen. Att han väljer att tillbringa tiden hos sin familj i USA istället för sitt riksdagsuppdrag kan tyckas förståeligt men det är ack så ohederligt mot alla de som faktiskt valt att kryssa honom i valet. Samtidigt är Thomas Bodströms riksdagshistoria full av exempel på bristande närvaro och engagemang varför ingen egentligen hade kunnat förväntat något riksdagsengagemang från hans sida denna gången heller.

Thomas Bodström har varit Socialdemokraternas guldkalv som kunnat göra precis som han vill, utan att någon kritiserat honom internt. Dock verkar det vara slut på detta nu. Mona Sahlin sluter förvisso upp och ger honom sitt fulla stöd. Men Mona Sahlin hade knappast varit rätt person att kritisera då hon efter Socialdemokratins sämsta val någonsin har gått till historien som deras sämsta ledare genom tiderna. Ändå sitter Mona Sahlin ohotad som Socialdemokraternas ledare vilket måste ses som ett enormt svaghetstecken. Ohotad eller inte så är Mona Sahlin försvagad på sin position vilket inte minst tar sig uttryck i just sådana förutsättningslöst hållna hyllningar som hon nu ger till Thomas Bodström som så uppenbart har svikt sina väljares förtroende och även vänt det Socialdemokratiska partiet ryggen. Men som den guldkalv han är så förväntar han sig ändå att få behålla sin unika position inom partiet och med Mona Sahlin vid rodret lär han få fortsätta göra som han vill. Maken till ”svågerpolitik” får man leta efter!



Media: AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6, AB7, AB8, Exp1, Exp2, Exp3, Exp4, Exp5, Exp6, Exp7, Exp8, Exp9, Exp10, Exp11, Exp12, Exp13, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, Svd1, Svd2, Svd3, Svd4, SVd5, GP1, GP2, GP3, GP4, GP5, SVT1, SVT2, SVT3

Bloggar: Kent Persson (M), Mina moderata karameller, Tokmoderaten, Thomas Böhlmark (M), Frank Thorén Hall (C), Bodströmssamhället, Peter Andersson (S), Peter Högberg (S), Jinge

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , ,

tisdag 12 oktober 2010

Budget för 2011: Från kris mot full sysselsättning



Budget som idag presenteras av Anders Borg innehåller inga överraskningar utan är i princip densamma som Alliansen aviserade som vallöften inför valet. Aftonbladets Lena Mellin kritiserar budgeten för att vara motsägelsefull. Som sann socialdemokrat förvånas hon uppenbarligen att Alliansen nu håller sina vallöften.

Lena Mellin har förvisso rätt i att valrörelsen gjorde Alliansen mer återhållsam i sina reformambitioner och att man mer eller mindre tvingades att backa gällande pensionärernas skatt. Att pensionärerna nu får sin utlovade skattesänkning förvånar uppenbarligen socialdemokraten Lena Mellin vilket förmodligen har sin förklaring i den socialdemokratiska vanan över att svika sina egna vallöften. När socialdemokraterna har vunnit val har det mer varit regel än undantag att budgetpropositionen gick stick i stäv med vad man lovat i valrörelsen.

Anders Borgs budget följer valplattformen från valrörelsen vilket är bra och visar på en långsiktighet för Sverige. Budget har ambitionen att hålla samman Sverige i arbetslinjen och därmed bekämpa utanförskapet. Genom att fortsätta slå an tonen i att det är ordning och reda i statsfinanserna som gäller, innebär att Sverige kommer att stå bra rustat inför nästa lågkonjunktur och att Sverige därmed kan behålla sin topplacering bland de bästa ekonomierna i Europa.
Regeringens politik inriktas på att stötta återhämtningen av svensk ekonomi, arbeta för full sysselsättning och minska utanförskapet samt att värna den offentligt finansierade välfärden.
- Regeringens främsta mål är att föra Sverige tillbaka till full sysselsättning. Vi fortsätter därför att arbeta för att stärka arbetslinjen och minska utanförskapet, säger finansminister Anders Borg.
Trots att Sverige är på god väg ut ur den djupa världskrisen måste denna budget ände ses som en krisbudget. Svensk ekonomi utvecklas förvisso starkt och återhämtningen sker på bred front men osäkerheten och påverkan från omvärlden innebär att det finns risker att utvecklingen ska bli sämre än väntat. Det är därför viktigt med åtgärder som leder till ett överskott i de offentliga finanserna. Lika viktigt är åtgärder som inte ger arbetslösheten möjlighet att bita sig fast på den höga nivå vi nu har.
De kommande åren med hög tillväxt ska tas till vara så att fler, även de som ofta haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, börjar arbeta, säger finansminister Anders Borg.
Med detta i beaktande är budgeten riktigt bra och ger Sverige det framtidshopp som vi alla så väl behöver. Sverige ska fortsätta att vara det bästa landet i Europa med världens bästa välfärd!




Media: AB1, AB2, AB3, AB4, Exp1, Exp2, Exp3, Exp4, Exp5, Exp6, Svd1, Svd2, Svd3, Svd4, Svd5, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, GP1, GP2, GP3, GP4, SVT1, SVT2, SVT3, SVT4, SR1, SR2, SR3, E24-1, E24-2

Bloggar: Tokmoderaten, Thomas Böhlmark, Jinge

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , ,

måndag 11 oktober 2010

Dags för budgetpropositionen!

Imorgon är det dags för finansminister Anders Borg att presentera regeringens budgetproposition. Innehållet i budgetpropositionen har inte blivit känt i förväg vilket gör att jag kan hålla med i kritiken om att det är ett märkligt förfarande att göra den offentlig endast några timmar innan man ska debattera i riksdagen. Samtidigt är det så att morgondagens budgetdebatt enbart handlar om ett spel där det är partitillhörighet som styr vad man ska tycka i sakfrågan. Att de rödgröna kommer att såga budgetpropositionen hör liksom till oavsett vad den innehåller.

För tillfället verkar det även som att budgetpropositionen kommer att gå igenom helt odramatisk då Sverigedemokraterna aviserat att de inte kommer att rösta med en rödgrön budgetmotion. Istället ska Sverigedemokraterna lägga fram en egen budgetmotion. Alternativet för Sverigedemokraterna hade varit att som helhet rösta på de rödgrönas förslag vilket egentligen säger sig självt att inte vara ett alternativ. Genom detta förfarande har Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna lyckats framstå som ansvarstagande och visar därigenom att de övriga partierna måste respektera och ta Sverigedemokraterna på allvar. Samtidigt visar det att Fredrik Reinfeldt och Alliansen har haft rätt när de avdramatiserat Mona Sahlins och de rödgrönas skrämselpropaganda om det omöjliga att leda en minoritetsregering med Sverigedemokraterna i riksdagen. Minoritetsregering är snarare ett normaltillstånd inom det Svenska parlamentariska systemet och trots detta har vi inte behövt ställas inför ett nyval på över 50 år.



Media: Exp1, Exp2, Exp3, Exp4, Exp5

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , ,

Fokus på kunskapskrav i den nya läroplanen!

En ny läroplan för grundskolan har presenterats och som väntat har Jan Björklund lagt sin prägel över denna med ökade kunskapskrav och tidigare betygsättning. I media har det gjorts stor sak över att regeringen nu, mot Skolverkets riktlinjer, vill behålla den särställning som kristendomen idag har i religionsundervisningen. Jag tycker detta är bra men samtidigt förvånas jag över den mediala uppmärksamheten i detta. Att inte ha en större fördjupning i kristendomen än i övriga världsreligioner skulle vara att svika vår historia och därmed riskera att ge eleverna mindre förståelse för hur vårt samhälle har växt fram.

Att skolan ska bli skyldig att ge den hjälp som eleverna behöver för att klara läroplanen låter som en självklarhet men har dessvärre inte fungerat i dagens skola. I den nya läroplanen ska man stämma av elevernas kunskaper vid tre tillfällen, årskurs 3, 6 och 9 vilket egentligen är en förutsättning för att veta vilka insatser varje elev behöver för att just klara sina mål i skolan.

Låt oss nu hoppas att denna nya läroplan kommer att vara den som också kommer att gälla under en längre tid då vad skolan framför allt behöver är arbetsro och långsiktighet!




Media: Exp1, Exp2, Exp3, Exp4, Exp5, DN1, DN2, AB1, AB2, Svd1, Svd2, GP

Bloggar: Per Ankersjö (C), Norah 4 you, Adam Cwejman (fp), Anders Brovig (kd), Karl Henriksson (kd)

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , ,

söndag 10 oktober 2010

Den backande socialdemokratin!

Att Thomas Bodström har haft en särställning inom den socialdemokratiska rörelsen är tydligt. Thomas Bodström är politikern som har kunnat göra lite som han vill tack vare denna särställning inom partiet. Trots att han varit ordförande i justitieutskottet har han inte tagit detta uppdrag på allvar och inte varit närvarande i den utsträckning som man kan förvänta sig. Han har kunnat komma och gå lite som han vill, för att istället ägna sig åt sidoverksamheter som uppenbarligen varit mer lönsamt för honom personligen. Detta har han kunnat göra med socialdemokratiska partiets goda minne, trots att han med jämna mellanrum kommit i medialt blåsväder.

Många spekulerade till och med om att Thomas Bodström skulle vara den som tar över efter Mona Sahlins fiasko som partiledare. Nu blir det inte så, (åtminstone inte inom det närmaste). Istället biter sig Mona Sahlin kvar som Socialdemokraternas gallionsfigur. Under valrörelsen var det tydligt att hennes stöd inom partiet inte var det bästa. Därför är det anmärkningsvärt att, efter det sämsta valet någonsin för socialdemokraterna, har detta motstånd försvunnit.

För tillfället är Mona Sahlins stöd uppenbarligen större än någonsin inom partiet vilket egentligen är talande för den backande Socialdemokratin. Socialdemokraterna har nu påbörjat en sorts förnyelse genom att de utser nya gruppledare inom riksdagen. I detta finns tydligen inte längre en plats för Thomas Bodström då hans skolkande från riksdagen, när det var dags att rösta om talmannen, uppenbarligen blev för uppenbar.

Någon som inte heller får plats i Socialdemokraternas nya lag är Kent Härstedt vilket tydliggör att spelet om talmansposten enbart var just detta – ett spel där socialdemokraterna uppenbarligen inte presenterade en kandidat som de vill föra fram på allvar inom politiken. Däremot behåller man Socialdemokraternas svagaste kort, Thomas Östros, som ekonomisk politiske talesman.

Med andra ord är det inte mycket till förnyelse och Socialdemokraterna verkar därmed göra om sitt misstag från 2006 när man väljer att blunda för att vi inte längre lever i 70-talets Sverige. Tiderna har förändrats men inte socialdemokratin!




Media: Exp1, AB1, AB2, AB3, AB4, DN1, DN2, DN3, Svd1, Svd2

Bloggar: Kent Persson (M), Tokmoderaten, Thomas Böhlmark (M), Radikalen, Jerker Nilsson (V), Den hälsosamme ekonomisten, Zac, Anybodys place, Högberg

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , ,

tisdag 5 oktober 2010

Sveriges nya regering!



Då vet vi äntligen hur landets nya regering ser ut. Spekulationerna har varit många och kritiken mot Fredrik Reinfeldts tystnad inför regeringsbildning har varit stark. Ändå har de väsentliga förändringarna i regeringen läckt ut men dagens presentation gav trots detta på överaskningar.

Att Fredrik Reinfeldt väljer att utöka regeringen med några ministrar var väntat och som jag ser det den bästa lösningen för de fyra partierna. Det hade inte varit rimligt att minska ministerposterna för de tre mindre partierna i Alliansen. Dessa tre partier har starkt bidragit med sitt trogna och framgångsrika regeringsarbete under de senast fyra åren vilket också var en bidragande orsak till Alliansens valframgång. Samtidigt är det givet att Moderaterna som gjorde ett fantastiskt starkt val ska få genomslag för detta. Således var den enda rimliga lösningen att utöka ministerposterna i regeringen.

De ministrar som inte nu inte får förnyat förtroende var de väntade. Att socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson tvingas lämna är naturligt då sjukförsäkringssystemet, helt i onödan, har blivit Alliansens akilleshäl. Cristina Husmark Pehrsson borde ha förutsett att människor riskerade att komma i kläm i ett övergångsskede och därmed haft en bättre ”sjösättning” av sjukförsäkringssystemet. Bristen på denna framförhållning blir nu Cristina Husmark Pehrssons fall.

Cristina Husmark Pehrsson efterträds av Ulf Kristersson (M) vilket kanske inte känns som det absolut självklara valet på förhand. Ulf Kristensson har dock upprättat en stark ställning inom Moderaterna och det var väl helt enkelt hans tur att bli minister. Ulf Kristensson har dessutom varit moderaternas talesperson i frågor om social- och familjepolitik så Frerik Reinfeldt vet säkert bäst i sitt val av socialförsäkringsminister.

Att Åsa Torstensson inte skulle få förnyat förtroende var en lågoddsare. Åsa Torstensson efterträds av Catharina Elmsäter-Svärd (M) och inte av Annie Johansson (c) vilket jag hade förväntat mig. Att Annie Johansson inte ges någon ministerpost är överhuvudtaget en stor besvikelse. Allra helst hade jag sett att Annie Johansson fått förtroende som arbetsmarknadsminister. Men att Moderaterna skulle släppa denna post var att hoppas på för mycket. Nu blev det i Hillevi Engström (M) som blir arbetsmarknadsminister.

Istället för Annie Johansson blev det nu Anna-Karin Hatt som blir Centerpartiets fjärde minister i regeringen. Att Anna-Karin Hatt (C) blir ny IT- och regionminister och biträdande näringsminister minister är nog, i alla fall för mig, det mest överraskande inslaget i den nya regeringen.

Ett helt nytt departement, landsbygdsdepartementet, skapas i och med regeringsombildningen vilket är glädjande då landsbygdsfrågorna behöver lyftas fram än mer än vad som gjorts tidigare. Att det är Eskil Erlandsson som blir landsbygdsminister är bra och ganska självklart.

Att Mats Odell får avgå som kommun- och finansmarknadsminister var också väntat. I Mats Odells fall beror avgången förmodligen mer på en intern önskan inom Kristdemokraterna på förnyelse av partiet än på att Mats Odell gjort en svag insats som minister. Peter Norman (M) efterträder nu Mats Odell och därmed stärker Moderaterna sin hand över finansdepartementet.

Att högskole- och forskningsminister Tobias Krantz får lämna sin ministerpost var dock inte helt väntat och är säkerligen också detta ett resultat av intern önskan hos Folkpartiet om att lyfta fram Erik Ullenhag (fp) som nu blir ny integrationsminister och biträdande arbetsmarknadsminister. Erik Ullenhag har varit partisekreterare för Folkpartiet och ses uppenbarligen som ett stort framtidslöfte för Folkpartiet vilket han nu också belönas för.

Att Jan Björklund blir vice statsminister istället för Maud Olofsson är ett naturligt steg då Folkpartiet övertagit Centerns roll som Alliansens näst största parti. En annan nyhet är att Stefan Atterfall (kd) blir ny civil- och bostadsminister.

På det hela ser det ut att bli en bra regering med en bra sammansättning som lovar gott inför framtiden. Centerpartiet tappar visserligen inflytande över vissa områden men behåller ledarskapet över näringsdepartementet och miljödepartementet samt får ledarskapet över landsbygdsdepartementet. Tre områden där Alliansens politik är starkt präglad av Centerpartiet sedan innan och där Centerpartiet nu kommer att kunna sätta än mer prägel. Att regeringsbildningen nu är klar känns bra för nu kan politiken åter börja handla om sakpolitik.

Mona Sahlin bemöter regeringsförklaringen med hot om att försöka driva fram ett nyval. Detta är ytterst löjligt agerande från hennes sida. Man kan fundera hur Mona Sahlin skulle tänkt sig agera om förhållandet hade varit det motsatta, om de rödgröna vunnit valet och fått leda en majoritetsregering? Hennes ord klingar nu mycket falskt då hennes situation i det läget hade varit exakt densamma som den nu är för Alliansen. Nu har de facto de rödgröna förlorat valet och Alliansen har stärkt sitt avstånd till de rödgröna. Då är det inte läge för Mona Sahlin att sura längre.




Media: AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6, Exp1, Exp2, Exp3, Exp4, Exp5, Exp6, Exp7, Exp8, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, DN9, DN10, DN11, Svd1, Svd2, Svd3, Svd4, Svd5, Svd6, Svd7, GP1, GP2, GP3, SVT1, SVT2

Bloggar: Kent Persson (M), Tokmoderaten, Thomas Böhlmark (M), Radikalen

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , ,

Cirkusen kring det parlamentariska läget!

Med spänd förväntan är det snart att dags för Riksdagens öppnande och vi kommer att få ta del av Fredrik Reinfeldts regeringsförklaring och hur han tänker sig formera Sveriges nya regering. Efter detta går förhoppningsvis det politiska arbetet in i en mer vardaglig situation där man fokuserar på sakfrågorna istället för politiskt rävspel.

Fredrik Reinfeldt lär med all säkerhet presentera en bra regering som kommer att fixa den parlamentariska situationen med en regering i minoritet på ett bra sätt. Ändå är det med viss oro jag ser den kommande mandatperioden. Vi har en opposition som inte inser sitt nederlag och gör ett spektakel av det mesta som tar ned det politiska arbetet på en ren dagisnivå. Gårdagens uppvisning i riksdagen var ett bevis på detta som inte var speciellt värdigt. En socialdemokrat valde att skolka, en annan av de rödgröna valde att att befinna sig på toaletten när det var dags att rösta och en valde uppenbarligen att rösta efter sitt eget hjärta istället för enligt partipiskan.

Gårdagens cirkus kring talmansvalet är ett tydligt resultat av en socialdemokrati som ser sig som Sveriges styrande elit och som vägrar att se att de inte längre har stort stöd av folket. Som den värsta dåliga förloraren gör nu Mona Sahlin sitt bästa för att få till stånd ett nyval. Jag tror inte på att nyval vore bra för Sverige då det skulle paralysera det politiska arbetet under lång tid och innebära en enorm ekonomisk belastning för Sverige. Det som dock hade varit bra med ett nyval hade varit att med all säkerhet hade socialdemokraterna blivit marginaliserade som parti då deras uppträdande efter valet visar Sverige hur ovärdigt deras företrädare agerar.

Parodin kring det parlamentariska läget fortsatte idag i Storkyrkan då Sverigedemokraterna uppenbarligen inte kan sitta och lyssna till biskop Eva Brunne. När hon talade om människors lika värden och lika rättigheter valde Sverigedemokraterna helt sonika att i protest omedelbart lämna Storkyrkan. Detta beteende visar att Sverigedemokraterna uppenbarligen tar avstånd till tankar om människors lika värde vilket är den allra mest grundläggande värderingen i en demokrati. Vad månne det bliva av det kommande riksdagsarbetet?




Media: Exp1, Exp2, Exp3, Exp4, Exp5, Exp6, DN1, DN2, DN3, DN4, Svd1, Svd2, Svd3, Svd4, Svd5, AB1, AB2, AB3, GP1, GP2, GP3

Bloggar: Kent Persson (M)1, Kent Persson (M)2, Thomas Böhlmark (M), Tokmoderaten 1, Tokmoderaten 2, Högberg, Peter Andersson (S)

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , ,

måndag 4 oktober 2010

Väntat talmansval trots ovissheten!

Dagens stora begivenhet var givetvis valet av talman i riksdagen. Ett val där utgången var oviss ända in i det sista. Personligen trodde jag att Sverigedemokraterna skulle välja att lägga ned sin röster men nu valde de att stödja Alliansens kandidat Per Westerberg som därmed blev vald med klar majoritet, 194 röster mot 153, vilket innebär att tre rödgröna röster inte lades på Socialdemokraternas kandidat.

Att tre av de rödgröna inte lägger sina röster på den Socialdemokratiske kandidaten kan ses som ett taktiskt spel då det innebär att Per Westerberg hade blivit vald även om Sverigedemokraterna valt att stödja Kent Härstedt. I praktiken blev nu Sverigedemokraternas röster betydelselösa vilket måste varit en missräkning för Socialdemokraterna vars syfte med att föra fram en så svag motkandidat som Kent Härstedt endast kan motiveras som ett försök att kunna peka finger mot alliansen för att ha fått stöd av Sverigedemokraterna.

Media hade inför valet av talman rapporterat att Sverigedemokraterna var sura för att deras mail till Moderaterna och Socialdemokraterna inte hade besvarats. För sina röster ville Sverigedemokraterna ha motprestationen att få sin kandidat Mikael Jansson vald till andre vice talmansposten. Men när Sverigedemokraterna inte fick något svar i frågan lär det ha stått klart även för dem själva att detta inte skulle uppnåtts. I det läget hade egentligen Sverigedemokraterna bara två valmöjligheter, antingen lägga ned sina röster eller rösta på alternativet som är bäst lämpad för talmansposten.

Hade Sverigedemokraterna valt att stödja Socialdemokraterna hade de tydligt valt sida och därmed tvingat Alliansen att gå vänster ut i politiken och göra uppgörelser som totalt marginaliserat Sverigedemokraterna i de närmaste fyra åren av riksdagsarbete. Möjligtvis skulle deras stöd för Socialdemokraterna inneburit att Socialdemokraterna gjort allvar av tidigare uttalande om att tvinga fram ett nyval. Men vilka skulle tjäna på ett nyval i detta läget? Knappast Socialdemokraterna och de rödgröna, förmodligen inte heller Sverigedemokraterna.

Trots att röstningen om talmansposten gick Alliansens väg visar cirkusen kring omröstningen med tydlighet på en parlamentarisk situation som kommer att bli ohållbar om denna ska råda vid samtliga omröstningar i riksdagen. Dock kommer det att bli vitalitet i riksdagen framöver när mängder med blocköverstigande överenskommelser måste till. Cirkusen kring talmansposten lär tvinga Fredrik Reinfeldt till ytterligare försök att få till ett samarbete med miljöpartiet. Alternativet är att vi står med dagens ovisshet vid varje omröstning i riksdagen och att Sverigedemokraterna ges just det inflytande som så många gick till val på att absolut inte ge Sverigedemokraterna.




Media: AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6, AB7, AB8, AB9, AB10, AB11, Exp1, Exp2, Exp3, Exp4, Exp5, Exp6, Exp7, Exp8, DN1, DN2, DN3, DN4, Svd1, Svd2, Svd3, Svd4, GP, Svt1, Svt2

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , ,

lördag 2 oktober 2010

Vad är nästa steg för Mona Sahlin?

Efter Mona Sahlin svek mot Sverige att spela Sverigedemokraterna rätt i händerna ställs frågan vad är nästa steg för socialdemokraterna och Mona Sahlin? Kommer de kanske till och med söka aktivt samarbete med Sverigedemokraterna för att få makt? Frågan är befogad då Mona Sahlin inte hade några betänkligheter att gå till val i en koalition med kommunister – allt i strävan efter makten.

Faktum är att vi överhuvudtaget inte kan veta vad socialdemokraterna tänker göra då det de säger ena dagen har ändrats till en annan dag. Löften bryts och det talade ordet är inget värt inom den socialdemokratiska rörelsen. En rörelse som helt uppenbart präglas av en bitterhet över väljarnas val och vilja då de inte kan acceptera sitt nederlag.

Att sverigedemokraterna överhuvudtaget lyckades ta sig in i riksdagen är till stor del Mona Sahlins förtjänst då hon gav dem oerhörd uppmärksamhet och inte missade ett tillfälle att prata om dem i sina försök att angripa Alliansen i valrörelsen. Dock pratade hon aldrig om sverigedemokraternas politik och bemötte inte deras sakargument.

Mona Sahlin lovade att socialdemokraterna aldrig skulle ge Sverigedemokraterna inflytande – aldrig någonsin, aldrig någonstans, aldrig någon gång! Detta gällde när Mona Sahlin fortfarande trodde att hon kunde vinna valet. När nu valet är förlorat och Socialdemokraterna gjort sitt sämsta val någonsin låter det annorlunda. Nu ser uppenbarligen Mona Sahlin och socialdemokraterna Sverigedemokraterna som en tillgång för att komma åt väljarnas val – Alliansen.

Givetvis är det helt upp till socialdemokraterna själva om de vill fortsätta på inslagen väg och starta ett samarbete med sverigedemokraterna men kommer socialdemokraternas väljare att acceptera detta svek? En annan fråga är om miljöpartiet kommer att ställa upp på socialdemokraternas svek? Vill miljöpartiet verkligen ingå i ett rödgrönt samarbete som stödjer sig på sverigedemokraterna? Sveket innebär kanske att miljöpartiet väljer att utnyttja sin vågmästarroll till något positivt istället?



Media: Svd, DN, Exp

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , ,

fredag 1 oktober 2010

Mona Sahlin sviker sina löften!

Enligt Dagens nyheter hade socialdemokraterna bestämt sig för att avstå att nominera någon kandidat till talman. Detta förhållningsätt varade dock inte länge för nu har socialdemokraterna återigen ändrat sig och blundar för sina tidigare löften för att nu hoppas på sverigedemokraternas stöd och därigenom få sin kandidat Kent Härstedt vald till talman.

Vid Socialdemokraternas kongress den 28 oktober 2009 sa Mona Sahlin:
Vi ger aldrig Sverigedemokraterna inflytande – aldrig någonsin, aldrig någonstans, aldrig någon gång! Och det gäller också passivt inflytande!
Mindre än ett år senare gör Mona Sahlin tvärtom. Mona Sahlins ord visar sig därmed vara en en ren och skär lögn!

Att Mona Sahlin och socialdemokraterna nu lyckats övertala Kent Härstedt (han kan definitivt inte ha varit på deras topp tio-lista till talmansposten) att ta Sverigedemokraterna till hjälp är endast ett stort svek mot Sverige. Ett svek som tydligt visar att socialdemokraterna struntar i vad de tidigare har sagt. Mona Sahlin visar genom detta att socialdemokraterna är ett parti fullt av lögner och är ett parti som inte går att lita på!





Media: DN1, DN2, DN3, DN4, Svd1, Svd2, AB, Exp1, Exp2, Opinionsbloggen, GP

Bloggar: Mina moderata karameller,Tokmoderaten,Kjellberg,Thomas Böhlmark, Zac, Christer Jonsson, Högberg,Johan Westerholm

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , ,

Talmansstriden var avblåst men tog fart igen!

Uppdaterat 2010-10-01 kl 20.00

Dagens nyheter gick i morse ut med att socialdemokraterna avstår att nominera någon kandidat till talman. Därmed skulle socialdemokraterna och Mona Sahlin kunna ha undvikit den svekdebatt som oundvikligen kommer att komma om man istället väljer att förlita sig på Sverigedemokraterna det första man gör i riksdagen efter valet. Dock gick det inte länge förrän socialdemokraterna hade ändrat sig i frågan. Tvärtom alla tidigare löften väljer nu Mona Sahlin och socialdemokraterna att sätta sin tillit till just Sverigedemokraterna. Uppenbarligen söker Mona Sahlin och socialdemokraterna just denna svekdebatt!

Från Sverigedemokraternas håll hörs upprörda kommentarer om de tidigare intentionerna från socialdemokraterna att avstå att förlita sig till sverigedemokraternas stöd. Sverigedemokraterna menar att om socialdemokraterna hållit fast vid sitt ord i detta skulle det vara ett odemokratiskt förhållningssätt vilket är oerhört märkligt synsätt då det var just detta som samtliga övriga parti just gick till val på – att inte ge Sverigedemokraterna inflytande. Att Mona Sahlin och socialdemokraterna inte vill kännas vid dessa vallöften är att spela Sverigedemokraterna i händerna. Socialdemokraternas svängning i frågan innebär ett drömscenario för Sverigedemokraterna. Mona Sahlin har nu gett dem det inflytandet som de vill ha!

Sverigedemokraterna är ett utpräglat enfrågeparti som visserligen kom in i riksdagen med god marginal men deras krav som riksdagens 6:e största parti att få andre vice talmansposten är helt enkelt orimligt. En oerhörd majoritet (94,3%) av svenska folket röstade inte på Sverigedemokraterna i riksdags valet, ändå låter det från Sverigedemokraternas håll som att det vore det motsatta förhållandet.

På samma sätt som vänsterpartiet alltid har marginaliserats inom riksdagen bör man nu hantera Sverigedemokraterna. Dock måste man ta alla tillfällen som ges att debattera med dem och bemöta deras förslag och påstående. Givetvis måste även asyl- och integrationsfrågan lyftas upp på agendan och prioriteras. Genom att bekämpa utanförskapet och låta arbetslinjen gälla i alla samhällsgrupper skapar man bättre integration och ett bättre samhälle och då kommer Sverigedemokraternas argument att falla per automatik.




Media: AB, Exp1, Exp2, Svd, DN
Uppdaterat 2010-10-01 kl 20.00
DN1, DN2, DN3, DN4, Svd1, Svd2, AB, Exp1, Exp2, Opinionsbloggen, GP

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , ,
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...